Jag satt i går kväll och tittade på DN galan.

Det är något visst med den. I regel kommer det bra friidrottare dit.  Så är det det där med Stadion, Stockholms Stadion från 1912.

 Vilken byggnad. En byggnad med anor.
Jag har varit flera gånger där och sett på fotboll med sonen, men aldrig friidrott.

Har tänkt skaffa biljetter till DN galan flera gånger men inte blivit av.  Jag får nog höra med sonen om vi skulle satsa på nästa år. Det skulle vara kul att vara på plats nån gång och få känna atmosfären och se när stjärnorna tar rekord.

Nu när jag bor i Skåne så blir det när och bra :-)

Nu blev det inga rekord i går. Det blev väl mer av besvikelser för våra Svenska atleter. Tråkigt med Olssons skador. Hur det skall gå för Kallur är nog också ovisst.
Holm var väl den som gjorde det.

Nu pratas det mycket om rättegången mot Anders Eklund.

Dödande, våldtäkter, misshandel har nog alltid förekommit så länge människan har funnits. Det är med avsky man tar del av nyhetsflödet i tidningar och TV.

Hur skyddar sig mänskligheten ifrån sådana här människor. Ja, det är just frågan och hur kan en människa bli på det viset.
Självklart har jag inget svar. Olika teorier kretsar i mitt huvud och olika teorier finns.

En teori som jag tagit fasta på, för många år sedan, var när Vietnamkriget rasade och efter när Amerikanarna tog hem sina trupper.
De gjorde en undersökning och den visade att när pojkarna åkte ut i kriget var de alla som fromma lamm.
De som klarade sig och återkom till USA var som vilddjur. (inte alla naturligtvis, men många)
Det skulle kunna betyda, att vi alla föds goda sedan formar sig livet för oss beroende på  vilken uppväxt vi får. Vilka föräldrar vi har, vilka kompisar vi har, o s v.

Man skall nog inte bortse ifrån att vissa människor föds med någon typ av defekt  som gör att de blir mer benägna att ägna sig åt sådana här hemskheter.

Ta alla pedofiler som man läser om, polisen gör stora razzior både i Sverige och utomlands och beslagtar datorer och dylikt.

Frågan är måste det ske ett mord eller något annat hemskt innan personen eller personerna ringas in? Det verkar så.

Det går alldeles för många sjuka människor ute i vårt samhälle. Jag tror också helt enkelt att samhället har rustat ner när det gäller psykiskt sjuka människor. De borde vara under uppsikt.
 

Det är nästan så man undrar.

Många vill att Du skall ge oss värme, ljumma nätter, sköna dagar med sol. Inte som nu regnskurar i parti och minut.

Så snälla Juli, skärpning. Regnet behövdes, men inte varje dag. Tänk på att vi som längtat efter Dig vill att Du skall visa Dig från Din vackraste sida. Snart, om någon vecka, lämnar Du oss för det här gången och lämnar plats för Din efterföljar, Augusti.

Hur han är det vet du ju. Försmak av hösten. Även om Augusti också kan glänsa så finns hösten i hasorna. 

Men, Juli, hösten kan också vara fin men det är ju en helt annan historia, eller hur? 

men i omvänd ordning.

Jag grillade i går, mellan skurarna. Jag är ingen grillmästare. Jag tränar. Att grilla så det blir bra, tycker jag är en konst. Träning ger färdighet, heter det.

Så var det Mamma Mia, filmen.
Abbas musik är egentligen fantastisk. Musiken håller även för en film.
Själva filmen är nog mer en tjejfilm.
Jag såg Mamma Mia på Cirkus i Stockholm när den gick där. Jag föredrar nog föreställningen före filmen.
Tänk att få i hop en story av Abba hits. Bra gjort.

Själva Abba låtarna  kommer nog att leva många år framöver. En musik som tilltalar flera generationer.

Bortse från miljötänkande i detta inlägg, om Du läser detta.


Läste i dagens DN om bilismen och dess utveckling i Sverige från 1950 talet och till våra dagar.

Jag tolkar artikeln på mitt sett och återger alltså inte den.

Före och efter andra världskriget var det bara de välbesuttna som kunde äga en bil. 50 talet var en brytpunkt då välståndet växte i vårt land. Vanliga människor kunde till och med köpa en bil. Livet för dessa människor blev som en revolution. Man kunde ta sig smidigt och lett till olika platser på kort tid.

Bilparken i Sverige ökade oerhört under den här perioden. Samhället förändrades.
Arbetaren kunde nu flytta ut i förorten till moderna lägenheter och köra bil till jobbet. Stadskärnorna förändrades radikalt, tack vare bilen. Parkeringsplatser skulle anläggas. Bostäder revs i många samhällen för bredare vägar p-platser o s v. Att vårt samhälle ser ut som det gör idag beror på bilen.
Bensinen var förhållandevis billig.

Motorvägar började att byggas. Den första mellan Malmö och Lund. Vägar rustades upp för säker framfart.
Bilen var en frihetsmaskin för vanligt folk.
Med bilen kom också välståndet med allehanda reformer som gjorde att vanliga arbetare fick det bättre.
Sveriges välstånd blomstrade och alla hade framtidstro på tillvaron.

Nu på 2000 talet 50 år senare har pendeln svängt.
Snart har vanliga arbetare inte råd att köra bil.
Arbetaren bor kvar i förorten. Han/hon har inte råd att bo eller köpa bostad i innerstaden.
Att bo i innerstaden är för höginkomsttagare så också att köra bil.
Detta, det sista, vi är inte riktigt där en, men det kommer säkert.

Att åka kollektivt är bra. Men går bussen, tåget eller vad det nu är, kanske bara en gång i halvtimmen, under rusningstid, är en begränsning. Alla samhällen har inte den kollektivtrafiken som finns i de större städerna.

Vi vanliga hade 50 år av frihet utan bekymmer.
Men alla var inte förunnade att ha upplevt denna period. Jag kan minnas lite av den, trots att jag var ganska lite.
Värderingar ändras med tiden och man måste naturligtvis leva med tiden.

Då kommer frågan, var det bättre förr?

Beror nog på vem man frågar. Men mycket var bättre.
Friheten att äga och köra bil är naturligtvis bara en liten sak.

Samhället var lugnare och ordet stress var inte uppfunnet.
De som jobbade under den här tiden jobbade säkert lika mycket som vi gör i dag.
Men, med välståndet kom också stressen smygande.
Kom ihåg, den som har, vill ha mer. Så är det.

Tänk när fordonen såg ut så här.

Det var tider då säkerhetssele och air bag inte var uppfunnet ännu.

I dag regnar det.

Äntligen, kan man väl säga.

Blir väl lite inomhusaktiviteter i dag. Vi måste ju städa också, även om det är sommar :-)

Åter en bild från Autoseum.

Tänk att det fanns en tid då denna bil var ett nästan oöverkomligt ekonomiskt objekt, i Östtyskland.
Tur att muren försvann, eller hur?

TRABANT, var namnet.
  

Fick ett telefonsamtal i går att en av mina  kollegor på mitt tidigare arbete. Han berättade att en gemensam arbetskollega fått cancer, 54 år gammal.
Bedrövligt när sjukdomar drabbar människor, speciellt cancer.

Fortfarande har cancer en dålig klang även om vetenskapen gått framåt.
Många räddas, men för min väns räkning pratar man tydligen om 2 år.
Under har skett förr och hoppet är det sista som lämnar oss.