Elisabeth

11 augusti 2009 11:19

Det finns säkert flera orsaker till detta. Men idag är också många kvinnor ute i arbetslivet och "behöver inte en karl" av DEN anledningen i alla fall.. Det var väl vanligare förr att kvinnor "stod vid spisen och födde barn" om jag ska uttrycka mig så. Jag känner ju en del också med eget företag, i allmänhet 40-talister. Skulle själv vilja "satsa på något", kanske inte jättestort men något, har en del idéer./Tack för fina kommentarer. Har alltså varit i stugan men åker tillbaka till Falun i eftermiddag. Sitter vid pappas dator nu.

Sanna

11 augusti 2009 12:01

Tycker du har rätt i mycket men delad vårdnad om barnen och eller att man mera ser mannen med sina små är ju en rätt vanlig syn idag. Så ska det givetvis vara också. Om sedan kvinnan handlar eller mannen stannar hemma med barnen är ju oväsentligt. Det är väl ännu inte rättvist fördelat i samhället och tänker mest på arbeten och där slitet många kvonnor har det inom vården medan männen glider förbi på något underligt sätt. Visst alla kan studera men endast ett litet antal kan besitta de höga posterna.

Idag verkar äktenskapen åter igen krympa och många föredrar "sambo" förhållande. Det är ju upp till var och en men att vara gift är trots allt ett etablerat förhållande även om det mesta kan skrivas av advokat också.

Det är lurigt det här och många tankar far genom huvudet då jag tänker på mina föräldrar och vad de fick kämpa i alla år i ur och skur och till slut fick bra positioner i samhället och valde att stanna med varandra i så många år. Det är värt att beundras.

Härlig blogginlägg pågen!

GladaKatarina

11 augusti 2009 12:57

Bra skrivet! Vi lever ju också i en väldigt självisk era där många av båda könen hellre går sin egen väg än är intresserade av att jämka, inte ens för barnens bästa.

Men vad det gäller män är de tyvärr många gånger så inne i att deras intressen och behov är viktigast. Det blir svårt, det blir det. Ofta märker de inte ens andras behov fullt ut, många är så vana vid att vara "normen", inte minst hemifrån. Mammorna bär också skulden där.

Sedan när det gäller intellektuell jämlikhet... Många män och kvinnor är lika välutbildade, kviooner enligt statistiken mer utbildade. Ofta lägger kvinnor tid på att sätta sig in i partnerns intressen. Män har svårare för det. Så fort ett intresse stämplats som "typsikt kvinnligt" så flyr många män som om det gällde livet och hela manligheten. ;-/ Himla trist.

Själv har jag gått på fotboll, folkrace, traktorpulling, fokdans och death metal-konserter. Det var ibland givande, ibland jättekul och ibland hemskt. Hur ofta får jag med mig en man på en romantisk film? Kanske i början... Man blir en smula desillusionerad. :-}

Tojan

11 augusti 2009 15:54

Och hur är det med jämlikheten när det kommer till bilkörning...ack ja.

Mita

11 augusti 2009 17:48

Jag tror att det är för lätt idag att bara ge upp och skilja sig, både mannen och kvinan har ju ofta arbete och kan stå på egna ben.
Visst kan man väl växa ifrån varandra om man gifter sig i väldigt unga år men det finns ju något som heter eftertanke.
Fasst hellre att folk skiljs än att barn behöver växa upp i ett kärleklöst hem.
Sedan undrar jag om allt måste vara så jämlikt?

Skånepågen

11 augusti 2009 19:29

Tack för alla åsikter.

Till Tojan vill jag säga att bilkörning har ingen ting med detta att göra. Bilkörning får man genom att träna och köra bil.

janet65

12 augusti 2009 00:11

håller med dig i mycket om det du skrev men förr i tiden jag tänker på mina föräldrar, pappa hade 2 olika jobb o mamma var hemmafru och tog hant om hemmet och oss 3 barn, förr var det ju bara så men i dag har nog kvinnorna frigjort sig mycket från männen eftersom både man o kvinna jobbar i dag i en relation . jag håller med dig om att det skiljs alldeles för mycket i dag och tyvärr går det ju oftast ut över barnen eftersom de inte kan göra egna val om inte föräldrarna är överrens. jag tycker åxå att det är fel att mamman i 90% av fallen automatiskt ska få vårdnaden om barnen i en skilsmässa, vem säger att hon är bäst lämpad och vem tänker på faderns känslor i det hela för det finns fäder som vill ha vårdnaden men får det inte, jag tycker det är fel. Det blir som om att en skiljsmässa ska vara på barnens bekostnad oavsett om de vill bo hos sin far för då ska modern straffa pappan att inte få det fast de igentligen straffar barnen som är oskyldig för det mesta. jag tycker det automatiskt ska vara delad vårdnad eftersom barn behöver båda föräldrarna. mina barns far ville inte ha barnen alls igentligen och i dag har han ingen bra kontakt med dom, men min son har nog många gånger behövt sin far. kristoffer har sagt många gånger att krister är mer far till honom än hans egen far. kram och bra skrivet och ps vill inte spekulera i vart han skulle raka sig hahaaaaaaaa kram igen

Tojan

12 augusti 2009 16:10

Just det...fast hur är det med jämställdheten i den frågan. Brukar alla äkta män låta sina fruar träna. Det kan förstås vara svårt att träna om man inte får det...ack ja.

Skånepågen

12 augusti 2009 16:16

Tojan igen.
Har man inte kört bil på 40 år, som är fallet med min fru, så vill inte jag vara läraren. Dagens trafik, o s v. Jag överlåter lärandet till en person som behärskar detta. Jag är tyvärr inte rätt person.
Men tack för din synpunkt.