Nu är det dax för julbord. Jag tror säkert många hinner tröttna på dessa julbord och jultallrikar som lunch och middagsställen erbjuder just nu och vissa har faktiskt hållit på sedan slutet av Oktober.

För egen del så har jag två inbokade. Det kanske är ganska lagom. Man hinner få smaken av alla läckerheter som julens bord erbjuder.

För nog är det något ganska speciellt ändå med julmat just på julaftonen. Då får man inte vara trött på den feta maten.

Föresten, har julmaten förändras med tiden. Eller finns det en välcementerad tradition i julmaten. Säkert finns det olika traditioner från familj till familj.

Jag kommer ihåg från min bardoms jular så var grisfötter och dopp i grytan ett måste bland allt det andra. Fötterna och doppet inmundigas enbart av min far och mig. Men trotts det skulle det vara så. Inget riktigt julbord utan dessa två.

Dopp i grytan har jag fört vidare. Fötterna har fått stryka på foten, så att säga. Jag undrar om det går att köpa grisfötter längre föresten ?

Lutfisk var en annan delikatess som var ett måste, dock åts den Juldagen eller Annandagen.

Nu pratas det om att bojkotta julskinkan p g a den dåliga djurhållningen som uppdagades i veckan.

En jul utan julskinka ? Låter tråkigt. Eller ?

En annan härlig sak på julbordet är de små fina prinskorvarna, väl rökta. Pressylta och fläskrulle är också några saker som hör till, tycker i alla fall jag.

Det här frossandet i juletid, är lite märkligt egentligen, men det finns ju en historisk bakgrund till det. Men nog är det en tradition att bevara, eller hur ?