Mina inlägg i bloggen når fler än jag trodde.

I och för sig länkas inläggen över till min sida på Facebook, men ändå. Efter gårdagens inlägg om ”det hårdare samhället” är det flera som ringt mig. Bekanta, som jag inte kunnat drömt om att de var ute på Internet och över huvud taget kände till min blogg. Så nog har Internet stor genomslagskraft. Ämnet i går var tydligen engagerande.

Det jag kunde tänka mig, när jag skrev inlägget i går, är också att beroende på vilken generation man tillhör så har man olika åsikter i frågan. Vilket i sig är ganska naturligt. Har man ett kort perspektiv bakåt så kan man ju inte jämföra. Så är det ju med allt.

Men en gemensam åsikt var nog att ”respekten” har förminskats bland de jag pratade med. Man bryr sig inte längre. Även här kan man utläsa, jag tanken, har tagit överhanden. Med andra ord, vi känslan, är borta.

Det kan ju avläsas i valresultaten efter de två senaste valen. Vi som pratar om gemenskap och solidaritet är ”ute” just nu. Är vi ett utdöende släkte vi som värnar om solidaritet och vi känsla. Nej det tror jag inte. Men onekligen jobbar vi i uppförsbacke.

Men respekt, vad betyder det egentligen. Slår man ordet på Wikipedia så finns det olika betydelser beroende på sammanhanget. Likaså i en ordbok.

-Du ska ha respekt för havet pojk, kommer jag ihåg min morfar sa, när jag var barn och bodde hos mormor och morfar på somrarna. Men han kunde också säga, Du ska ha respekt och hälsa fint på pastorn om du möter honom. Det är här det har gått snett, som jag ser på det.

I det senare fallet skulle jag respektera och nästan vara rädd för pastorn dock inte samma rädsla som för havet.

Ordet respekt, eller aktning, eller vördnad, var passar de in 2011. Tja, vad vet jag utan att bli allt för filosofisk.

Du reformens införande var så sent som 1967. Man skulle säga du till alla människor, ja inte till Kungen förstås, men honom pratar i alla fall jag inte så ofta med, om än alls.

Här började respekten, aktningen, vördnaden att sina. Men ska man inte kunna säga du till en människa utan att det skulle bli något problem ? Problem blev och var det, jag var med så jag vet.

Som det står i någon visa, ”vi som byggde landet...... ”, jag har själv varit med och nedmonterat bl. a respekten.

Men vad har nu allt det här med det ”hårdare samhället” att göra. Jo, saker och ting börjar alltid med något. En fjäder blir till en höna o s v. Kan det vara så enkelt ? Nä, knappast, men en av många pusselbitar vill jag dock lägga i detta pussel varför vårt samhället ser ut som det gör i dag.