Alla hjärtans dag på Er.

Hög tid för ett inlägg här på bloggen. Men vad ska jag skriva om? Uppslagen för några rader kan väl verkligen inte tryta? Eller…? Men ska jag skriva något om vad som händer i vårt land eller världen så blir inlägget ganska bedrövligt. Men, finns det inga glädjeämnen? Självklart finns det! Men tyvärr överskuggas allt av eländet i världen. En sådan här situation som läget ser ut i dag har jag aldrig upplevt. Stackars människor, säger jag, de som är i Syrien t ex. Katastrofen runt Medelhavet är förskräcklig.

Sverige har tagit sitt ansvar, tycker i alla fall jag. Nu får andra länder i Europa bekänna färg. Sverige kan inte bli en ända stor flyktingförläggning. De som förordar fri invandring, jag undrar bara, hur ska det fungera sedan?

Nåväl, jag personligen kan inte klaga över något. Så länge hälsan finns, så finns det hopp. Lite förkylning går över. Tänk om man kunde säga det om kriget i Syrien.

Nu är cirkusen i gång i fackförbundet Kommunal. Ja vad ska man säga? Ett är säkert, tycker i alla fall jag, fel att gå ur, som tydligen många har gjort. Vore väl bättre att medlemmara krävde hela ledningen/styrelsens avgång. Men självklart, det som har hänt gynnar inte arbetarrörelsen och Socialdemokratin. Men man kan ställa sig frågan, varför blir det så här? Hur kan de som är förtroendevalda bete sig som de nu har gjort? Definitivt dåligt omdöme och brist på moral. Men även maktfullkomlighet.  

Nytt år nya möjligheter.

Så brukar det heta. Men handen på hjärtat, hur ser det ut för de olika möjligheterna. För egen del så hoppas jag på att jag också fortsättningsvis får hålla mig frisk och kry och att läkarna på Kristianstads sjukhus får ordning på mitt högra öga under det här året som nyligen har börjat.

Så var det möjligheterna utanför min lilla svär. Jag vet inte vad jag ska säga, vad ska jag börja med? Världen är oroligare än på mycket länge. Jag måste nog tillstå att jag tycker att det är otäckt. Vad blev det av orden ”och fred på jorden till människorna ett gott behag”. Det är naturligtvis alldeles för enkelt att säga, varför har människan inte lärt sig något under resans gång? Det finns mycket jag kan fundera över och ständigt ställa mig frågan, varför?

Den ena katastrofen efter den andra avlöser varandra. Runt Medelhavet, flyktingströmmarna i Europa, krig både här och där och så toppas det hela med asylsökande människor till vårt land och till andra länder i Europa. Men andra länder i Europa tar inte sitt ansvar.

Jo, förvisso några, Tyskland och Österrika tar tydligen sitt ansvar, men sedan är det skralt med medmänskligheten.

Sverige har visat sin solidaritet. När sedan den Svenska skutan är överfull och i många stycken håller på att kantra, ja då klagas det på det också, att inte vårt land kan göra mer. Oavsett regering, så menar i alla fall jag, att Sverige har gjort mer än vad landet mäktar med.

Till alla som är för fri invandring vill jag bara ställa två enkel frågor.

Hur ska alla dessa människor kunna försörja sig?

Vad ska de bo?

Jag har aldrig hört något svar på dessa två enkla frågor varken från politiken eller den enskillda människan som ropar, kom, kom, kom.

Självklart är jag för att Sverige ska hjälpa människor i nöd. Men vi ska hjälpa inte stjälpa.  EU måste trycka på de länder som inte tar emot några utsatta människor. Hur kan man bara blunda för denna mänskliga katastrof.

I början skrev jag om ”möjligheter”. En möjlighet är, skapa fred i Syrien och mellanöstern. En svår uppgift måhända, men säkert ett ”måste” om 2016 ska bli ett år att räkna med.  

Jag vill önska alla en riktig GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.

Mitt bloggande har nog kommit av sig lite i slutet av det här året. Men det är bara att spotta upp sig nu på det nya året.

Så här i Adventstider tänder man traditionsenligt ett ljus varje söndag i adventsstaken fram till julafton.

Det andra ljuset tänder vi för advent och partikamraten Göran som begravdes i veckan och Bo, en släkting, som dog samma vecka, båda av cancer. Fy fan för cancer.

Livet är skört även om det lider mot jul.

Får önska alla en trevlig första Advent.

Så mycket det finns att läsa om ämnet ”invandring” på olika sociala medier.  Så många människor som skriver om dagens ”invandring”. Åsikterna är brokiga som en konstnärspalett. Att åsikterna är olika får vi nog acceptera. Vi har yttrandefrihet i vår demokrati.  

Inför valet, förra året, skrev jag i min blogg, att invandrarfrågan skulle bli en av de stora frågorna. I viss mån hade jag fel, men ändå rätt. Det bevingade uttalandet, ” öppna era hjärtan”, det blev startskottet på debatten och sedermera kom den enorma flyktingvågen.

Vi fick via radio, TV, och tidningar se den katastrof som hände och händer i Medelhavet.

Folk skriver och pratar om mer eller mindre invandring till vårt land. Men jag läser sällan eller hör om några tankar om att lösa problemet, nämligen att få slut på krig och förtryck. Så människor slipper fly. Jag gissar att olika ledare försöker. Men resultatet uteblir. EU har kollapsat i flyktingfrågan, så tycker jag i alla fall. Allt för många länder tar inte sitt ansvar. Vad gör EUs ledare åt det? Är man med i en union så är man väl? Tyskland, Sverige och Österrika kan inte hjälpa alla.

Så är det dags att få ner några rader i bloggen. Det var ett tag sedan.

Tiden går snabbt när man har roligt sägs det. Men faktum är att tiden går otroligt fort numer oavsett aktivitet. Men så är det nog för oss alla bara man får vara frisk. Å frisk är jag, det sa läkaren till mig då jag var på min årliga kontroll för någon vecka sedan.

Det som strular är mitt högra öga. Nu har jag fått sju injektioner sedan behandlingen började någon gång i början av året. Efter andra behandlingen märkte jag en klar förbättring. Sedan har det stått still, tycker jag. Det tycker läkaren också och behandlingen fortsätter. Mitt vänstra öga kompenserar synen så jag ska verkligen inte klaga.

  Den övre bilden, ett sjukt öga och nedre friskt.

Vårt stora blodplommonträd på framsidan av huset har fått en rejäl beskärning denna höst. Jag tog hjälp med detta arbete av en yrkesman på området. Två vändor med grenar och kvistar blev det till återvinningsstationen. Nu fick trädet en fin form och anpassad till omgivningen. Enligt trädgårdsmästaren ska detta ingrepp inte påverkas av blomningen till våren, tvärt emot enligt experten. Vi får se när det är dags för blomning.

Min kurs i dataanvändning för nybörjare går snart in på sista versen. Tre ggr kvar. Sedan blir det jullov. Men styrelsearbetet fortsätter i ABF Österlen som vanligt. Så har jag en förtroendeplats kvar i kyrkofullmäktige, det är allt. Nedtrappning kallas det.

Om det är något som oroar mig är situationen i Europa med människor som flyr från Syrien och andra länder som drabbats av krig och elände. Sverige har verkligen tagit sitt ansvar i denna flyktingkatastrof och det är hög tid nu att sätta stopp. Kanske de styrande i regeringen har kommit på det också? Hoppas bara det inte är försent?

I dag är det ljusets dag. Vi ska sätta ljus på gravarna och minnas de nära och kära som banat vägen före mig i min lilla värld. Om de fick komma tillbaks för en dag eller två, jag undrar vad de skulle tycka om dagens Sverige. En fråga utan svar förstås, men än då?

Då så bloggen, det var lite för den här gången.